So fetch.

Vad gott kan komma
Av att tvinga fram vänskap?
Vad nytt kan blomma
Annat än dårskap?


Kommentar:
Okej jag ser att det där inte rimmar. Men ändå, jag var i Richmond och åt "middag" bestående av farligt mycket socker med Meis, Gabbi och David idag. Ibland orkar jag bara inte.

Meis, stop trying to make fetch happen. It's not going to happen!


TGIF!

Nu ska jag berätta om helgen ett slag:
Jag ville dansa med pojken kvällen lång,
Dock fick jag av vännen ett annat förslag.

I Kingston jag satt med en slagen brud,
O en annan som ej var svår att få igång.
Till den första jag ville skicka ett bud:

Du bör hålla i dina ord och se upp för att spilla,
För nu pratar du endast om din egen figur,
Och med ett sådant språk kan du endast fara illa.

Den andra var solsken med starksprit därtill.
Mellan de båda borde hon headhunt'as av agentur,
För hon ser inte ut som en spacklad sill.

Vi båda röjde till solen sen länge gått ner,
Snart en till sådan natt? Sötnos, jag ber.


Kommentar:
Typ sämsta dikten jag någonsin skrivit med nödrim i varannan mening, men det är så det ska va! Haha, tänkte gå och dansa med Thomas men det blev inte av så jag och Meis söp ner oss totalt och Josefin satt framför datorn hela natten. Många pinsamma fyllesms också, men det togs omhand idag. Allmänt en underbar kväll!

Imorgon.

Första intrycket säljer en själ.
Det synas och inspekteras,
Det granskas och värderas.
Men var god: min vän, dölj blicken väl.



Kommentar:
Imorgon ska Patricia och Meis få träffa Thomas för första gången, det är lite nervöst faktiskt. Spänningsfyllt!

Det var jag.

---



Bakom väggar av glas
och obräckbara fantasimurar
hon finns där

Bakom glasögonväggar
breddar drömmarna ut sig
dagdrömmarna

... Längs med gatan
... Längs med trottoaren
... bilköer på ena sidan, och
viktighetsmänniskor på andra

       Lyktstolpe

Glasväggarna spricker
(idag igen)
hon måste stanna upp

Med trasiga glasögon
och drömmande ansikte
Drömmarna är kvar

hennes fantasi går inte att krossa



Skribentens egna kommentar:
Se så sluta försöka då, era jävla viktiga vetabättreidioter. Hade Victoria i tankarna när jag skrev denna. Eric, du vet precis. orka rubrik.

Kommentar:
Den här skrevs om mig i nian, jag är en tönt jag med. Klumpig sådan är jag också. Jag undrar: är det verkligen så illa om jag kallar en annan för något jag också är? Fick kritik för det på tåget till skolan idag, men jag måste säga att det är bättre än att han ignorerar mig ändå.


Välkommen till min nya blogg!

Ja men den rubriken har man väl tröttnat på vid det här laget, men låt gå.

Jag bestämde mig när jag satt och halvsov på bussen för en timme sen, hade varit i Kingston med lite folk, att jag vill prova på att skriva en dagbok i poesi, det låter kul. Visst, kul kanske inte är rätt ord, men jag vill gärna prova på det i vilket fall, so here goes. Kände att det här med att skriva en vanlig dagbok inte är min grej, för jag är en sån tjej som inte kan sätta mig ner och börja skriva på något utan att verkligen beskriva allt in i minsta detalj. På det här sättet får jag bara ner mina små tankar och kanske en rad om vad som faktiskt har hänt senaste dagarna och det hela blir mycket lättare. Seriöst, vem orkar ändå skriva mer än två paragrafer i rim åt gången? Det är alltså inte för någon annan anledning än att jag tycker det verkar vara rätt kul.

OBS! Jag ansvarar inte för att något jag postar här är särskilt bra heller, det är bara mina små vardagliga funderingar.


RSS 2.0